Sedan slutet av 1960-talet har han iscensatt uppseendeväckande och kompromisslösa allkonstverk där han kombinerat dans, performance, musik, arkitektur, film, måleri och drama, ofta i samarbete med andra tongivande konstnärer, till exempel Lou Reed, Philip Glass, Lady Gaga och Arvo Pärt. Robert Wilsons verk kännetecknas av expressiv ljusdesign, stram scenografi och en idé om regi som fokuserar på kropp och struktur. När det gäller karaktärernas inre liv arbetar han med stor tillit till skådespelaren.

Dorian är resultatet av en tanke som Wilson bar på i flera år innan den blev verklighet. Alla vet att ett plus ett blir två, men lika sant är att två kan vara en. Himmel och helvete är en värld, inte två. Wilson ville utforska dubbelheten i singular. En av frågorna som han undersöker i Dorian är hur man gestaltar två personer i en.

Föreställningens berättelse bygger på historierna om författaren Oscar Wilde, hans romangestalt Dorian Gray och konstnären Francis Bacon – alla tre egocentriska perfektionister som hyllade skönhet, ungdom och njutning. Oscar Wilde var en excentriker, högt älskad och omhuldad av Londons societet till den dag då han fängslades för otukt. Den brittiske målaren Francis Bacon överraskade en inbrottstjuv i sin ateljé, men istället för att ringa polisen gjorde han tjuven till sin modell och senare älskare. Dorian Gray är bekant för de flesta, han är den undersköne mannen som får sin önskan uppfylld: att hans porträtt ska åldras istället för han själv.

Dessa tre historier har alla drag av saga, det är svårt att veta vad som är sant och vad som är myt. I Dorian flätas de ihop till en intrikat monolog om relationen mellan konstnären och dennes verk. Dramatikern Darryl Pinkney har med utgångspunkt i de passionerade karaktärerna skapat ett associativt flöde där minnen, tankar och känslor förs samman till en sugggestiv väv. I Robert Wilsons händer förvandlas berättelsen till ett uttrycksfullt maskineri av ljus, musik, rörelse och precision, som berättar om den komplexa relationen mellan skaparen och det skapade. Det handlar om kärlek, människans eviga behov av bekräftelse, konstens mirakel och det trångsynta samhällets destruktiva krafter.

Gestaltar denna mångfacetterade berättelse gör den oförliknelige skådespelaren och sångaren Christian Friedel, i en enastående uppvisning som 2023 renderade honom den tyskspråkiga världens mest betydande teaterpris, Der Faust.

Dorian: Christian Friedel
Text: Darryl Pinckney
Concept, director, set design and light: Robert Wilson
Costume: Jacques Reynaud
Composition: Woods of Birnam
Co-director: Ann-Christin Rommen
Co-set designer: Stephanie Engeln
Co-lighting: Marcello Lumaca
Video: Tomasz Jeziorski
Mask: Manu Halligan
Co-costume designer: Louise B. Vivier
Sound: Torben Kärst
Dramaturgy, musical arrangement: Konrad Kuhn
Dorian’s shadow: Jeremia Franken
Radio voice: Darryl Pinckney
Regiassistent: Zeigermann
Assistant Director: Susanne Hoffmann and Paulina Barreiro
Stage manager: Paul Adler / Arne Sabelberg
Prompter: Pia Raboldt
Intern Director: Dominique Durda, Joalia Ellwanger and Greta Weber
Intern stage and director: Jalini Mysorekar
Stage intern: Fee Kristein and Carla Waldmann
Costume intern: Carina Meurer

Föreställningen framförs på tyska med svensk text.